Gubbigt??

Lyssnade på radion häromdagen. På Ekot hade de gjort en undersökning som visade att det finns väldigt få kvinnor i bostadsbolagsstyrelser (vilket härligt långt ord). Allra sämst var det i Gnesta Bostäder där det inte fanns ett enda kjoltyg. Reportern på Ekot ringde upp ordföranden för Gnesta Bostäders styrelse och samtalet gick ungefär så här:
- Ni har inga kvinnor i er styrelse?
- Nej.
- Är det en förlust, tycker du?
- Nä, inte en förlust direkt. Men det skulle säkert vara en tillgång med kvinnor i styrelsen (Bra sagt! Politiskt korrekt!)
- Så du skulle gärna se fler kvinnor i styrelsen?
- Jaa. Men vi jobbar ju mest med tekniska saker, fastighetsunderhåll och så. Det blir ju inte så mycket inne i själva lägenheterna.
- Och vad har det att göra med frågan om kvinnor i styrelsen? (Reportern låter rätt ironisk)
- Tja... Men alltså... Joo... Kvinnor är väl kanske mer intresserade av tapeter och sån't.

RIDÅ

Svär jag för mycket?

Sambon är väldigt noga med att aldrig, aldrig, aldrig svära så att sonen hör det. Jag är inte lika noga.

I söndags natt när jag skulle ta på sonen en för-säkerhets-skull-blöja och vänder runt honom så han ligger på rygg får jag ett sömndrucket "mmm, för faan" till svar. Jag asgarvade men sambon såg inte lika road ut. Konstigt.

Att fira eller inte fira

Sambon fyller snart 40. Någon gång i höstas frågade jag vad han ville göra på sin fördelsedag och svaret blev det föga informativa "jag vet inte". Jag kände mig inte helt nöjd utan gav honom följande alternativ:

1. Avsäga sig all uppvaktning och ev. resa bort
2. Hyra lokal och ha party-party
3. Vara hemma och ha någon form av öppet hus

Någon stor fest ville han inte ha och han vill, hemmakär som han är, inte åka bort heller. Kvar fanns alltså alternativ nummer 3. Så nu är det bara några veckor kvar och jag har inte gjort hälften av vad jag hade tänkt. Som vanligt. Men så här ser mitt körschema ut:

• Bestämma när jag ska hämta maten
• Göra och skicka ut inbjudningar så att de som behöver får en schysst vägbeskrivning
• Låna partytält av svärmor och svärfar (hoppas att ingen annan ska ha det)
• Göra det obligatoriska sånghäftet. Vi har ganska många bekanta som sjunger och spelar så det brukar vara poppis.
• Åka till IKEA och köpa fler glas (jag är inte så förtjust i plastmuggar)
• Handla diverse drycker
• Baka femtielva brownietårtor och stoppa i frysen
• Handla lite till
• Fixa något att ha på mig (magen växer så det knakar så det får väl bli något tältliknande som ska vara både snyggt och bekvämt).
• Städa
• Handla det jag glömt

Nu när jag ser det nerskrivet så känns det faktiskt inte helt oöverkomligt längre. Bara lite. Och så skulle jag vilja bli klar med de nya gardinerna till vardagsrummet men jag tror att jag får strunta i det. Om inte de små fåglarna och mössen från Askungen kommer och hjälper mig förstås.

Har jag missat något? Säkert. Men presenten är i alla fall klar.