Hemliga rum

Läste på Lottens blogg om hennes äventyr bland hemliga rum i Stockholm. Det var tydligen mycket folk, långa köer och kanske inte så kul överallt. Vi valde bort Stockholm och for till Malingsbo istället. Det låter som om det är hundra mil till Malingsbo men det är faktiskt bara tolv, tretton mil. En alldeles lagom dagsutflykt.

Vi startade vid tiosnåret (vi är inte så morgonpigga i vår familj). Halv tolv var vi jättehungriga och stannade vid ett STF-vandrarhem som heter Kolarbyn. Där kan man bo i mycket pittoreska små kojor som kolarna gjorde när de vaktade sin mila. Vi satte oss på några bänkar som stod uppställda i blåbärsriset, åt medhavda mackor och nynnade på lite Dan Andersson visor. Treåringen passade på att springa runt lite i skogen på de farligaste stigarna han kunde hitta och samlade pangare (pistolliknande pinnar). När vi kände oss mätta och nöjda åkte vi den sista biten till Malingsbo där vi kom alldeles lagom i tid för visning av bruksherrgården från 1700-talet. Allt var alldeles gratis och Statens fastighetsverk bjöd på korv och sega, sega kolor. Dessutom hade tanterna i hembygdsföreningen bakat smarriga bullar, kakor och sockerkakor och för det facila priset 30 kr kunde man få kaffe och ett fat med fikabröd. Man fick köpa det av Malingsbos troligtvis mest förvirrade donna: en dam i 65-70årsåldern med rosa stretchjeans, vit blus, ljusrosa kofta och matchande läppstift. Hon var lika stilig som hon var virrig!

En mycket lyckad utflykt tyckte hela familjen: den historieintresserade pappan fick sitt, sonen fick springa i skogen och mamman fick mat när hon var hungrig. Undrar vad vi ska hitta på för kul i helgen?