Häromdagen använde Henrik Hjelt ordet "pennpajtas" i en radiointervju vilket fick mig att minnas annonser i Min Häst (och andra tidningar) när jag var liten. Då var man 12 vårar eller kanske 11 jordsnurr gammal och ville ha brevvänner/brevkompisar/brevpolare att just pennfajtas med. Det var tider det! Alla fick skriva med undantag av dem som slutade skriva efter bara några brev- såna brevkompisar kunde man vara utan.
Ett annat ord som också väcker minnen till liv är "free-style". Det har absolut inget att göra med någon som helst form av brädåkning utan free-stylen var till för att lyssna på musik i. Min free-style var svart och batterierna tog alltid slut alldeles för fort.
I morse när jag satt i bilen och lyssnade på radio hörde jag ett uttryck som bygger på en företeelse som knappast existerar idag. I radioprogrammet skulle de ha en tävling och programledarna uppmanade oss "som sitter framför radion" att ringa in och tävla. Hur många sitter framför radion och lyssnar idag?? Men visst låter det trevligt och stressbefriande? Hmmm, jag kanske skulle börja med det: att sätta mig framför radion och lyssna. Istället för att göra tusen saker samtidigt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Min freestyle var röd, och hörlurarna jag lyssnade med var klädda med orange skummgummi! Härlig färgmix!
Oh, en röd! Va lyxigt!
Kassettbanden som spelades mest i mina hörlurar var grupperna Troll, Samantha Fox och Vanilla ice. Någon som minns?
Jodå, jag minns dem alla. Själv gillade jag en grupp som hette Trance Dance, kommer inte riktigt ihåg vad de spelade för någon slags musik, de hade stort hår ialla fall, de minns jag!
Jag kan fortfarande texten till Jimmie Dean... Galet va?! Det är inte konstigt att det är svårt att få plats med ny kunskap...
Hörde förresten en Eva Dahlgren-låt på radion (inte Vem tänder stjärnorna utan en annan låt från samma skiva) och kunde HELA texten... Måste nog rensa hårddisken lite!
Skicka en kommentar